Nyligen lade forskaren Valeria Petkova fram en avhandling på Karolinska institutet, där hon bland annat har identifierat var i hjärnan kroppsmedvetandet uppstår.

Totalt deltog 70 personer i studien. Den gick ut på att en illusion skapas av att visuellt byta kropp med en skyltdocka, via en ansiktsdisplay.

När de såg hur någon rörde vid skyltdockan, rörde någon samtidigt vid deras egen kropp.

Via magnetresonanskameror gick det så att att vid beröringen se aktiviteter i hjärnbarken i framloben och hjässloben, i samma om-råden som hanterar bland annat syn och känsel.

– Tillsammans utgör de en neurofysiologisk mekanism som skapar känslan av att ha en kropp. De kunskaperna kan användas för att exempelvis ställa diagnoser eller behandlingar, samt för att utveckla av olika typer av proteser, säger Valeria Petkova.

– Om en forskare säger att människor blir rädda på grund av att amygdala aktiveras, vilket är sant, förklarar det ändå inte varför själva rädslan uppstår, vad rädslan har för funktion, säger Stefan Wiens, som är professor i psykologi vid Stockholms universitet.

– Eller om jag går till en tandläkare och får behandling, varför känner jag smärta? Jo, för att det finns mekanismer som aktiverar smärta. Vad smärtan är eller varför den finns kräver mer ingående forskning än vad som är tillgängligt.

Han varnar för övertolkning.

– Om man ser hjärnan som en komplicerad elektronisk krets kan man enligt det synsättet beskriva hjärnan som en slags dynamiskt system. Men hjärnan är så komplex att den är väldigt svår att beskriva på det sättet. Det finns så många olika system som kan fungera på så många olika sätt att det åtminstone i dag inte finns någon modell som är i närheten av att fånga hjärnans komplexitet, säger han.