Ekonomer har mycket att lära av psykologer, och tvärtom. Det menar Carl-Christian Trönnberg, doktorand i psykologi, som studerar kreditbedömningar i banker.

Varför ägnar man fyra år åt att studera bankers kreditbedömningar som doktorand i psykologi?

– Det finns otroligt mycket forskning om mänskliga bedömningar och beslutsfattande inom psykologin. Det vore ett slöseri att inte applicera all den kunskapen på ekonomiska fenomen. Tidigare har det gjorts väldigt mycket forskning om bankbedömningar av ekonomer. Men då har det i allmänhet legat på systemnivå, man har inte tittat på hur de individer som faktiskt tar besluten tänker.

Vad är det du har gjort egentligen?

– I den senaste studien så intervjuade jag 88 kreditbedömare på de fyra svenska storbankerna för att få reda på hur de fattar beslut huruvida de ska bevilja lån till små- och medelstora företag. De fick tänka tillbaka på beslut som varit svåra och beskriva hur de resonerade. Svaren grupperades sedan utifrån om de utmärkte sig av intuitiva eller medvetna tanke­processer. Det visade sig att de använder sig av medvetna beslut betydligt oftare än av intuitivt beslutsfattande. Totalt var det 248 lånebeslut vi undersökte, och av dem var det 67 som vi kategoriserade som intuitivt tänkande.

Mer än en fjärdedel av de här besluten togs ändå utifrån intuition, det låter inte så betryggande?

– Att använda intuition eller känslor som leder en när man fattar beslut är inget konstigt. Dessutom ger inte intuitiva beslut nödvändigtvis sämre utfall än beslut baserade på mer medvetna tankeprocesser. När vi tar intuitiva beslut så har vi en enklare beslutprocess inom oss, som faktiskt fungerar i många fall. Hittills har vi tittat på hur bankerna tog beslut. Nu ska vi gå vidare och titta på vilka beslutsprocesser som verkar ge bra resultat och hur man kan förbättra dem.

Varför är det viktigt att studera det här?

– Felaktiga kreditbedömningar får stora konsekvenser, både på ekonomin generellt och för enskilda människor. Ett dåligt bankbeslut kan leda till personliga konkurser och avsevärt lidande. I debatten fokuserar man ofta på just den sidan av det. Samtidigt finns det en problematik om banker inte investerar i sådant som är bra. Många branscher kan ha problem med att de behöver sälja in sig hos banken med jag har inte en spänn, men jag har en jäkligt bra idé. Det får du inte igenom om inte bankmannen får förtroende för dig. Där kan det hänga rätt mycket på magkänsla och det personliga mötet.

En stor del av forskningen har gjorts på Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan. Varför då?

– Det behövs betydligt mer sådana tvärvetenskapliga samarbeten. Det är något som hela universitetsvärlden skriker efter men utvecklingen mot det går långsamt. Vi behöver ha olika kompetenser på samma ställe och få in olika synvinklar om vi ska kunna förstå och förebygga finanskriser och andra ekonomiska fenomen. På GRI sitter företagsekonomer varvat med sociologer och psykologer. Inom det här området har ekonomer och psykologer mycket att lära av varandra.