Det här är upphetsande resultat. Detta är första gången som forskning visar att känsligheten för smärta påverkas vid en relativt mild och övergående inflammation.
Mats Lekander.
Aj! Kroppen börjar värka lite här och där, huvudet känns tungt, man blir trött, tappar aptiten och vill helst bara dra sig tillbaka. Inget känns roligt. Livet antar en dyster ton. Visst känner du igen känslan? Du förstår att du är på väg att bli sjuk.
Dina känslor beror på att immunsystemet har signalerat till hjärnan att du ska ändra ditt beteende. Det är inte läge att jaga föda eller ödsla energi på sex. Du ska hålla dig stilla och hjälpa kroppen att bli frisk igen så att du snart kan återgå till människosläktets grundläggande aktiviteter.
I dag ska vi titta in hos en forskargrupp på Karolinska Institutet som gjort friska försökspersoner sjuka för att följa vad som händer med hjärnan och våra känslor när immunsystemet drar i gång för fullt. För att på sikt förstå hur till exempel kronisk inflammation påverkar hjärnan är det viktigt att lära sig vad som händer vid en akut inflammation som bara varar någon dag.
Försökspersonernas reaktioner kan ge nycklar till förståelse av mer svårtolkade symtom, som den allmänna trötthet och smärtkänslighet som ofta följer vid långvarig sjukdom.
I försöket är neurovetenskap, immunologi och psykologi inblandade. Mats Lekander och Caroline Olgart Höglund angriper resultaten ur helt olika synvinklar tillsammans med många andra i forskningsteamet. Mats är i grunden psykolog, nu professor i hälsopsykologi och Caroline fysiolog, nu docent i experimentell medicin. Vid sin sida har de bland många andra hjärnforskaren Martin Ingvar, sömnforskaren John Axelsson och doktoranden Bianka Karshikoff, som är molekylärbiolog.
Hjärnan är väldigt känslig för kroppsliga förändringar. Den försöker tolka alla signaler och känslorna finns med som ett slags gps-apparater som ska styra oss mot rätt beteende. Vid en hotande infektion behöver vi både bekämpa motståndaren och rädda vår egen kropp.
– I dag vet vi att en kemisk signal når hjärnan och att sjukdomsreaktionen sätts i gång av budbärarmolekyler, så kallade cytokiner, som bildats vid en infektion någonstans i kroppen. Antingen har informationen nått hjärnan via blodet eller så är det nerverna som har skickat budskapet om att en infektion har blossat upp, förklarar Caroline Olgart Höglund.
Mycket av kunskapen om den här processen kommer från djurstudier. Nu vill forskarna studera om förloppet ser likadant ut hos människor. En intressant fråga handlar om smärta. Kroppens egen förmåga att dämpa smärta tycks nämligen påverkas vid en långvarig inflammation.
– Därför ville vi se om smärthämningen försämras även hos försökspersonerna som bara drabbas av en akut inflammation som går över på en dag, säger Mats Lekander.
Resultaten visade att när försökspersoner fått en injektion med endotoxin (se faktaruta) i stället för placebo blev de klart känsligare för vissa typer av smärta. Precis som vid djurstudier tidigare kunde det här forskningsteamet visa att smärtregleringen påverkas även hos människor.
– Det här är upphetsande resultat. Detta är första gången som forskning visar att känsligheten för smärta påverkas vid en relativt mild och övergående inflammation, säger Mats Lekander.
Vad har varit den största utmaningen i den här forskningsstudien?
– Att koppla grad och typ av immunreaktion till förändrat beteende och samtidigt kunna beskriva hur samspelet sker genom hjärnavbildning, säger Caroline Olgart Höglund.
Forskargruppen håller just nu på att tolka resultatet av hjärnbilderna. Att förstå dem blir viktig information för att förstå vilka immunreaktioner som påverkar beteendet.
Andra intressanta fynd i studien handlar om den psykiska hälsan. Forskarna studerar varför man mår psykiskt sämre bara två timmar efter att ha fått endotoxin. När man framkallar en sjukdomskänsla i ett experiment som det här kan försökspersonerna rapportera ångestkänslor och depressiva symtom innan de hinner känna smärta och höjd kroppstemperatur.
– Känslan av obehag är en första signal om att hjärnan ”hört” immunsystemets meddelande. Att ångestnivån är högre vid inflammatoriska reaktioner är inte konstigt, tycker Mats Lekander.
Cytokiner är signalämnen som utsöndras från makrofagen (den stora) när bakterier kommer in i kroppen.
En del av syftet med att känna sig sjuk är att vi ska ändra beteende. Reaktionen att bli dyster är starkt förankrad i oss och har åtminstone hjälpt våra förfäder att överleva, förklarar Mats Lekander. Han tror att det finns en länk mellan depression och de reaktioner man ser hos försökspersonerna som bara är sjuka en dag, till exempel trötthet och nedstämdhet.
Alla de här förändringarna tyder på att flera delar av hjärnan påverkas av en inflammation. I morgondagens artikel kommer det att handla mer om länken mellan inflammation och depression.
Caroline Olgart Höglund vill gärna lyfta fram andra spännande forskningsresultat om immunsystemet. De är så nya att de publicerats i de finaste vetenskapstidskrifterna, som Science, i år. Det handlar bland annat om hur kroppen själv skulle kunna dämpa ett överaktivt immunsystem, det som ligger bakom till exempel autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit och allergi.
– Det jag tycker är väldigt spännande är att nervsystemet kan registrera aktivitet i immunsystemet och sedan skicka dämpande signaler till immunförsvaret. Detta blir ett slags dämpande antiinflammatorisk reflex, säger Caroline Olgart Höglund.
Detta är en del av nervsystemet som vi har kunnat mycket om länge, det autonoma, som styr hjärta, andning, matsmältning. Det visar sig nu att den också kan styra immunsystemet. Kunskapen går snabbt framåt.
Hur skulle den här kunskapen kunna komma till användning?
– Man laborerar redan med hur man kan stimulera de här nerverna eller dess signalvägar. Genom dem skulle man kunna dämpa en kraftig inflammation, och man hoppas kunna utnyttja det vid till exempel reumatoid artrit. Men vi måste avvakta och se vad de kommer fram till, säger Caroline Olgart Höglund.
Mats Lekander fyller i utifrån sitt psykologiska perspektiv.
– Det är också spännande eftersom detta är nerver som kan påverkas av beteende och tankar.
Han förklarar att en del forskare tror att man genom meditation eller akupunktur kan stimulera en del av de här nerverna så att de kan dra ner aktiviteten i ett lite överaktivt immunsystem. Precis som man kan reglera smärta inifrån så skulle man kanske kunna hjälpa kroppen att minska en inflammatorisk reaktion. När vi förstår de här mekanismerna bättre kan vi kanske också lära oss att hjälpa kroppen att minska de signaler som hjärnan tycks uppfatta som tecken på sjukdom.
Inflammation – roten till allt ont?
På lördag delas Nobelprisen ut. Priset i fysiologi och medicin går till tre forskare som gjort nya upptäckter om immunsystemet. Vi på Idagredaktionen är också nyfikna på hur vårt viktiga immunsystem fungerar, men vi har valt att fördjupa oss i vilka beteenden immunreaktionerna för med sig och hur de påverkar vår psykiska och fysiska hälsa. För det är inte bara så att hjärnan styr kroppen. Kroppen styr också hjärnan.
Mitt eget intresse väcktes på en föreläsning på Karolinska institutet förra hösten. Mats Lekander, som i år blivit professor i hälsopsykologi, presenterade sin forskning inom området psykoneuroimmunologi. Det handlar om hur beteendet både påverkar och påverkas av hjärnans och hormonsystemets samspel med immunsystemet. Tillsammans med forskare från många olika discipliner forskar han om hur stress och sömn påverkar immunsystemet, vad som händer i hjärnan vid sjukdom, varför smärtkänsligheten ökar, vad tröttheten vill säga oss och vad som händer med beteendet när vi blir sjuka.
I sex artiklar de närmaste två veckorna ska ni få möta olika forskare. De berättar om vad som händer när vi blir sjuka, hur inflammation, trötthet och psykisk ohälsa hänger ihop. Inflammation är inte roten till precis allt som gör ont, men inom forskningen pågår många projekt som studerar inblandningen av inflammation i flera sjukdomar.
Kopplingen mellan inflammation och depression är ett exempel. Forskaren Daniel Lindqvist i Lund, som intervjuas i onsdagstidningen, talar om ett paradigmskifte inom psykiatrin där man nu ser inflammation som en bidragande orsak till depression.
På torsdag förklarar Anna Nixon Andreasson att vår egen bedömning av hur vi mår ibland kan säga mer om vår hälsa än en läkarundersökning.
Som ett ljus i Luciamörkret den 13 december berättar Elisabet Allergren om hur rätt inflammationshämmande medicin mot reumatismen också gjorde henne både piggare och gladare.
Den tyske professorn Manfred Schedlowski ger exempel på hur han kan betinga immunsystemet, få det att ”lära om”, ungefär som Pavlov gjorde med hundarna om ni minns de gamla experimenten.
Till sist får ni möta några forskare som studerat hur motion kan påverka immunsystemet i positiv riktning.
Välkommen till ännu en ny Idagserie!