”Keep calm and think positively”. Jag lägger märke till kvinnans Iphone-skal när hon med irriterad röst skäller ut sin make i telefonen så att hela tunnelbanevagnen hör. Tydligen har han glömt både att lämna in julledighetslappen och att skicka med sonen matsäck till skolan. Och nej, hon är varken lugn eller särskilt positiv.

Däremot är hon – eller snarare mobilskalet – en tydlig illustration till den så kallade positiva psykologins segertåg över västvärlden det senaste decenniet. Dysterkvistar har uppmanats att välja glädjen och se glaset som halvfull på allt från plättlaggar med leende smileys till väggalmanackor med buddistiska visdomsord.

En uppsjö av självhjälpsböcker ger också närmare vägledning. Vissa avslöjar ”den hemliga lyckoformeln” medan andra tipsar om hur man förlöser sin ”outnyttjade positiva energi”. Så här års kan man dessutom få lyckostrategier från Aftonbladets nätbaserade lycko-julkalender ”Hello happiness”.

Den som spänner bågen ännu högre i jakten på lycka kan anlita en egen ”lyckocoach”. Eller boka in ett träningspass på det nätbaserade ”lyckogymmet” där besökarna ska tänka på lyckliga minnen och ge komplimanger i stället för att ta 20 kilo i bänkpress.

– Den positiva psykologin och lyckoforskningen har närmast exploderat under 2000-talet. Som psykolog och docent i psykologi irriterar jag mig på det oerhört förenklade budskapet. Livet kan vara ganska jäkligt ibland och då krävs det mer än positiva mantran eller förenklade steg-för-steg-metoder för att må bättre, säger psykologiforskaren Mattias Lundberg.

Bakom dessa populärpsykologiska lyckoformler finns dock ett mer nyanserat forskningsfält. Tittar man i backspegeln på de 40 år som Idagsidan har skrivit om psykologi ser man att forskningen till en början mest fokuserade på livets mörkare sidor. Det handlade ofta om människors svårigheter och hur dessa kunde lindras.

De senaste 15 åren har perspektivet förskjutits. När psykologiprofessorn Martin Seligman blev ordförande för Amerikanska psykologförbundet 1998 lyfte han fram den positiva psykologins betydelse och under sina år på posten arbetade han hårt för att främja lyckoforskningen.

– Vi har kommit ganska långt när det gäller olika typer av behandlingar för psykiska problem, säger Petra Lindfors, professor vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Ändå blir vissa patienter inte friska. Den positiva psykologin kan då erbjuda ett kompletterande perspektiv. I stället för att bara fokusera på det trasiga försöker man stärka sådant som faktiskt fungerar hos individen.

Under 2000-talet har det också kommit en rad forskningsrapporter som visat att det finns klara fördelar med att odla positiva känslor. I en studie fick läkare i uppgift att ställa en diagnos på en påhittad patient. Medan vissa uppmanades att läsa vetenskapliga artiklar för att aktivera hjärnan, tilldelades andra en godispåse som de fick äta upp efter att patienten diagnosticerats. Resultatet var slående. Den positiva känsla som godiset skapade fick läkarna att ställa rätt diagnos dubbelt så snabbt.

Studier har även visat att optimism stärker både psykiskt och fysiskt välbefinnande. Enligt en undersökning från Harvard har optimister högre halter av det goda kolesterolet, vilket minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. En annan undersökning visar att optimistiska juridikstudenter hade bättre immunförsvar.

Hos allmänheten har intresset för lyckoforskningen varit stort från början. I mitten av 2000-talet ägnade Time Magazine mer än 60 sidor åt ämnet i en av sina utgåvor. Och universitetskursen ”positiv psykologi” är den hittills mest populära i Harvards historia.

– Tyvärr framställs den positiva psykologin ofta som lite käck och klatschig, men går man till den vetenskapliga litteraturen så är den mer nyanserad. Det handlar inte om att förtränga allt negativt eller om att maximera lyckan på en eftermiddag, säger Petra Lindfors, en av de forskare i Sverige som intresserat sig för positiv psykologi.

De senaste åren har intresset för lyckoforskning även spritt sig utanför de psykologiska institutionerna. Begrepp som ”välbefinnande” och ”lycka” tar nu allt större plats inom ekonomi och politik. Som ett komplement till BNP har exempelvis Storbritannien infört ett ”lyckoindex”, GWB (general well-being), för att mäta landets välstånd.

– De industrialiserade länderna har överlag en hög levnadsnivå där de flesta av invånarnas basala behov är tillfredsställda. Om vi inte längre behöver kämpa för att överleva dagen eller fixa det som inte fungerar, har vi bättre möjligheter att sträva efter annat, som medborgarnas lycka och välbefinnande, säger Petra Lindfors.

Men lyckojakten har också gett upphov till motreaktioner. I boken ”Gilla läget” skriver exempelvis journalisten Barbara Ehrenreich om hur hon ilsknade till när hennes läkare uppmanade henne att se sin cancersjukdom som en gåva.

Och tillsammans med komikern Jan Bylund har Mattias Lundberg nyligen gett ut boken ”Den lyckliga pessimisten” där de kritiserar optimistkonsulternas budskap om att människor kommer att lyckas bara de vill något tillräckligt mycket.

– Det positiva tänkandet lägger alldeles för stort ansvar på individen. Budskapet är att du kan tänka dig frisk, framgångsrik och glad. Misslyckas du med det så får du mer eller mindre skylla dig själv, vilket ju är helt absurt.

Negativt tänkande kan också vara positivt, konstaterar Mattias Lundberg. Genom människans evolutionära historia har förmågan att uppfatta problem och hot ökat överlevnadschanserna. Den som beredde sig på en lejonattack när en kvist bröts i närheten och inte glatt skuttade ut på savannen för att se om en ny kompis dykt upp, hade garanterat större chans att föra sina gener vidare till nästa generation.

Och det är inte bara i förhistorisk tid som pessimismen gett fördelar. En aktuell studie visar att personer som överskattar hur bra de kommer att ha det om fem år löper större risk att drabbas av sjukdomar och dödsfall. Forskarna tror att det beror på att pessimister utsätter sig för färre risker och kontrollerar sin hälsa mer noggrant eftersom de inte tror att ”allt löser sig”.

En rosenskimrande syn på tillvaron tycks inte heller passa alla. Psykologen Julie Norem (som Idagsidan intervjuade 2002) har visat att så kallade defensiva pessimister presterar bättre om de tillåts oroa sig inför jobbintervjuer och tentor. Eftersom de är säkra på att misslyckas, förbereder de sig väl och lyckas vanligtvis ovanligt bra.

– Jag vänder mig inte mot lyckan i sig, utan mot hur begreppet positiv psykologi används i folkmun. Man har satt likhetstecken mellan lycka och positivt tänkande, men så enkelt är det inte. Det finns lyckliga pessimister och olyckliga optimister.

– Tror man att man ska vinna på lotto så blir man ju besviken hela tiden. Vi som blir glada för att vi vaknar på morgonen och att frun ligger kvar blir däremot ständigt positivt överraskade och upplever lycka så gott som hela tiden, säger Mattias Lundberg. Och skrattar.