Två världar krockar i rättssalen

– Vi kommer att få höra om Breivik resten av våra yrkesliv, säger Kim Simonsen, som studerar kriminologi.

– Breivik har visat hur viktigt vårt yrke är. Jag tycker att allt tal om att psykiatrin eller psykologin är i kris är fel. Rättegången har visat hur komplex en människa är och att det inte alltid går att svara ja eller nej på frågan om man är frisk eller sjuk, säger Ingrid Tande Ditlefsen, som studerar psykologi.

Den tio veckor långa rättegången mot Breivik handlade inte om att bevisa att han utfört sina ogärningar. Det erkänner han och han har själv i detalj redogjort för dem. I stället blev rättegången en dragkamp mellan olika sätt att se världen, beroende på om man fostrats i en juridisk, sociologisk eller psykologisk tradition.

Juristerna måste ta tillbaka makten från rättspsykiatrerna, hävdades det. I allt för många år har psykiatrikerna varit de reella domarna i de flesta mordfallen, anser kritikerna.

Domen kommer att få stora konsekvenser. Nya lagar och bestämmelser kommer att införas. Ingenting blir som det var innan 22 juli i fjol, tror bägge grupperna av studenter.

När vi träffar de blivande kriminologerna är det i en läsesal som ligger några hundra meter från Tinghuset i Oslo. Där träffar vi förutom Kim Simonsen också Benedicte Tandsæther-Andersen, Regine Valsø och Anette Meling. De har studerat i två till tre år.

– Principiellt handlar kriminologin om att fångar ska behandlas och att de ska kunna föras tillbaka till samhället igen, säger Anette Meling.

– När vi valt den här studieinriktningen har vi samtidigt valt att försöka göra vad vi kan för att det ska ske, säger hon.

Studenterna har därmed redan i inledningsskedet till sitt yrkesliv konfronterats med extremfallet som ställer många frågor på sin spets. Alla fyra tror att dagens dom blir att Breivik anses som otillräknelig. De har följt rättegången så pass mycket att de tror att de tvivel som skapats om Breiviks sinnestillstånd är tillräckligt för att domarna väljer att förklara honom för otillräknelig. Det är värre att en sjuk person döms till fängelse än att en frisk person döms till vård.

– Men Breivik är det mest högerextrema vi sett i Norge. Han spränger alla skalor, säger Kim Simonsen, som anser att den stora utmaningen för Norge är varför ingen i samhället förstod vad Breivik planerade innan det var för sent.

– Det bästa hade varit om man kunde förebygga att något liknande sker igen, säger Benedicte Tandsæther-Andersen.

Alla fyra säger att de skulle tacka ja till att få möta Anders Behring Breivik för att kunna ställa frågor till honom. Svaren kommer snabbt på frågan. Ett par tunnelbanestationer därifrån på Pykologisk institutt leder den frågan till stor diskussion i den grupp av psykologistudenter som vi möter där: Bara en av studenterna, och då tveksamt, svarar att han vill möta Breivik.

– Jag skulle mycket hellre vilja jobba med att hjälpa de som drabbats av Breiviks terror än att ställa frågor till honom, säger Knut Haavard Kløvfjell, som studerat psykologi fem år.

Reidar Jessen Schei, som inte har studerat fullt så länge, anser att det kunde vara intressant att möta Breivik.

– Det finns en risk om Breivik anses vara otillräknelig. Det kan bli en ursäkt för att inte ställa frågan om varför han blev som han blev, säger han.

– Jag vill träffa alla anhöriga till offren innan det kunde vara aktuellt att träffa Breivik, säger Berit Sevina Sikveland.

När de fyra psykologstudenterna får frågan vad de tror utfallet blir svarar de alla att de tror att det mest sannolika är att domen blir att han är tillräknelig, även om två i gruppen säger att bägge fallen är mer eller mindre lika sannolika.

Även om de tror att debatten om rättspsykiatrin kommer att leda till stora förändringar och att psykiatrikernas makt i rättssystemet kommer att bli mindre, så tror de att terrormålet även kan ha positiva effekter för det yrke de valt:

– Bara se på krispsykologin som verkligen har visat sin relevans efter 22 juli, säger Knut Haavard Kløvfjell.

– Kanske det blir lättare att få pengar till barnpsykiatrin i framtiden? 22 juli-kommissionen påpekar i sin rapport hur viktigt det är att den byggs ut, säger Ingrid Tande Ditlefsen.