Stess: Vilken typ är egentligen du?

När vi blir stressade sker olika reaktioner i kroppen, som till stor del är likadana för alla. Det som oftast sker är att vårt flykt- eller kampsystem går i gång. Det är ett grundläggande system som triggas när vi känner att vi är utsatta för något som hotar oss, och det förbereder oss egentligen på att antingen fly eller slåss.

 

LÄS MER: Stress: Läs det här och sluta skynda!

LÄS MER: Syrestressad? Bli av med kemiska stressen

 

Systemet gör att stresshormoner som kortisol utsöndras och att det sympatiska nervsystemet aktiveras. Det styr bland annat över vakenhet och dina muskler. Det motsatta systemet, det parasympatiska, är mer kopplat till vila och matsmältning.

Enligt den amerikanska läkaren och gynekologen Stephanie McClellan, som har skrivit boken "So stressed", finns det också individuella skillnader i hur våra system reagerar på just långvarig stress. Det gäller både hur mycket eller lite kortisol som kroppen utsöndrar och vilket av nervsystemen som är mest aktivt. Utifrån detta har hon identifierat fyra olika stress-typer som antingen är mer inställda på flykt eller mer på kamp.

 

LÄS MER: Stressad? Svårt att varva ner..?

LÄS MER: Kolla om du är en stressmissbrukare

 

Följden blir enligt henne att vi hanterar stress på olika sätt, beroende på vår fysiska, psykiska och känslomässiga reaktion. Du kan till exempel reagera på stress med att ständigt vara uppvarvad eller genom att bli ängslig och ångestfylld. Och vi riskerar också olika följdsjukdomar beroende på vilket sätt vår kropp reagerar och vilken typ vi är, menar Stephanie McClellan.

Men om du är medveten om vilken stress-typ du är kan du själv stärka dig själv och minska risken för att du ska drabbas av allvarliga sjukdomar. Gör testet och se hur du kan motverka den negativa stressen!

 

---

 

Skapa balans med rätt mat

 

HYPER S - (Högt kortisol, sympatiska nervsystemet mest aktivt)

SATSA PÅ GRÖNT TE

Undvik kaffe eftersom det främjar kortisolproduktion och stimulerar ditt redan överaktiva sympatiska nervsystem. Välj grönt te i stället.

Lägg till mer basiska frukter och grönsaker i kosten, som citron, bär, äpplen, sparris, pumpa, gröna bönor, gröna salladsblad och zucchini.

Kickstarta må-bra hormonet serotonin genom att äta mat som innehåller aminosyran tryptofan. Den hjälper kroppen att producera serotonin och sömnhormonet melatonin. Kött, fisk, yoghurt, mjölk, mandlar och cashewnötter är bra för att få i sig tryptofan.

Träna 30 minuter på morgonen eller förmiddagen, då är dina kortisol- och insulinnivåer höga. Välj gärna träning med hög puls eller tyngre styrketräning.

 

--

 

HYPER P - (Högt kortisol, parasympatiska nervsystemet mest aktivt)

ÄT LITE OCH OFTA

Ladda din kost med energigivande mat som yoghurt, ägg, kött, fisk, avokado, spenat, tomater, kikärtor, råris, nötter, bananer och plommon.

Gör ditt trötta immunförsvar piggare med tillskott eller mat som innehåller zink och C-vitamin. Zink finns i till exempel fisk och ägg och C-vitamin finns bland annat i citrusfrukter, kiwi och paprika.

För att få en energikick kan du dricka kaffe på morgonen. Håll energin uppe under dagen genom att äta lite och ofta.

När du känner att du behöver balansera dig, undvik hård träning. Satsa på promenader, lugn yoga eller en cykeltur i stället. När du är i balans kan du träna på samma sätt som Hyper S-typer. Att lyssna på uppiggande musik kan vara bra för dig.

 

--


Hypo S - (Lågt kortisol, sympatiska nervsystemet mest aktivt)

BOOSTA MED MÖRK CHOKLAD

Kickstarta serotoninproduktionen med mer tryptofan i kosten, samma råd som gäller för Hyper S-typer.

Välj antiinflammatoriska livsmedel med omega 3-fett, som feta fiskar, olivolja och valnötter.

Stärk kroppen och immunförsvaret med antioxidantrik mat som gröna grönsaker, röda och lila frukter och bär, gurkmeja, ekologisk kyckling och kalkon, nötter och frön.

För att boosta dina endorfiner, ät en ett par rutor mörk choklad med minst 70 procent kakaohalt.

Minska smärta och höj energin med långsam och rytmisk träning som vattengympa, dans eller hatha yoga. Gärna tre gånger i veckan i minst 30 minuter per gång.

 

--

 

Hypo P - (Lågt kortisol, parasympatiska nervsystemet mest aktivt)

STÄRK KROPPEN MED YOGHURT

Du kan ligga i riskzonen för inflammatoriska mag- och tarmsjukdomar så se till att din kost innehåller bra och lättsmälta fibrer från till exempel grönsaker och frukt. Ät gärna yoghurt eller syrade grönsaker som stärker mag-tarmfloran.

Stötta ditt immunsystem med omega 3-fetter från olivolja, feta fiskar och valnötter. Sparris, vitlök, chili, broccoli, bönor, lök, spenat, blåbär, körsbär, kyckling, kalkon, ostron och sardiner är andra bra råvaror för dig.

Lägg försiktigt till enkel träning som korta promenader, stretchning eller lätt styrketräning.

Open all references in tabs: [1 - 4]

Leave a Reply