Inte bara för hälsan, utan också för plånboken.

Gunnar Bergström, docent i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, har studerat sambandet mellan upprepad sjuknärvaro och längre sjukskrivningar.

- Om man vid upprepade tillfällen går till jobbet fast man är så sjuk att man själv bedömer att man borde ha sjukskrivit sig, då finns det också ökad risk för att man inom de närmaste åren drabbas av en längre sjukskrivning, säger han.

- Det är vanligt att man någon gång går till jobbet fast man är krasslig. Men i våra studier var det framför allt de som uppgav att de varit sjuknärvarande många gånger, som tycks ha fått framtida sämre hälsa av det, säger han.

I två studier fick 7 000 personer inom kommun och landsting, samt 2 700 inom den privata industrin, frågan "Har du någon gång det senaste året gått till jobbet, fast du egentligen känt att du på grund av ditt hälsotillstånd borde ha sjukskrivit dig?"

- Vi jämförde gruppen som angav sjuknärvaro en eller ingen gång, med dem som varit sjuknärvarande flera gånger. Särskilt bland dem som var sjuknärvarande mer än fem gånger såg vi en tydligt ökad risk för framtida ohälsa och sjukskrivningar längre än 30 dagar. 15 procent, eller var sjunde person tillhörde den senare gruppen, vilket visar att det inte är så ovanligt.

- Det är väl där man kan säga att den enskildes ekonomi kommer in. Det kan finnas många skäl till att man går till jobbet fast man känner sig sjuk. Ekonomiska kan vara ett av dem. Man kan misstänka att karensdagar eller ersättningsnivåer påverkar sjuknärvaron. Samtidigt kan det innebära att det kostar ännu mer på sikt, säger Gunnar Bergström.

Exakt varför upprepad sjuknärvaron ökar risken för långtidssjukskrivning är inte klarlagt.

- En möjlig förklaring är att om man överbelastar sig själv under längre tid så sliter det på hela organismen, med resultatet att risken ökar för sämre hälsa på sikt.

Gunnar Bergström menar att både sjuknärvaro och det nyligen uppmärksammade wobbandet (att många jobbar hemifrån vid vård av sjukt barn) kan vara ett uttryck för en ökad kravnivå i samhället, både på jobbet och fritiden.

- Om det leder till folkhälsoproblem i framtiden, det vet man ju ännu inte. Men när vi hela tiden har mycket som ska hinnas med och det ska gå snabbt och effektivt, så kan man fundera på om det inte finns en gräns där det istället blir ineffektivt, säger han och berättar om studier, bland annat i USA, där man gjort beräkningar om vad sjuknärvaron kostar företagen.

Det blir dyrt i form av sämre effektivitet, fler smittade och fler som på sikt blir långtidssjukskrivna.