Ett playoff kan på samma gång vara både den mest spännande och grymmaste formen av ligaspel. Ett slags cupspel inbakat i ligaspelet. En hel säsongs strävanden, 46 långa ligamatcher, sammanfattade i en enda match, framgång eller misslyckande balanserandes på en väldigt slak lina.

Det är en särskild form av psykologi att gå ut på Wembley och spela en playoff-final. Vad som för vissa framstår som en chans till allt att vinna blir för andra en förlamande prestationsångest.

Wycombes Gareth Ainsworth och Southends Phil Brown har valt helt olika metoder att försöka hantera denna psykologi när deras båda lag idag möts på Wembley i League Twos playoff-final. Ainsworth sa redan inför semifinalen att oavsett hur det gick för dem i playoff så kunde Wycombe fira en bra säsong och se fram mot framtiden. Efter att Southend efter förlängning besegrat Stevenage menade Phil Brown å andra sidan att Southend inte hade något att fira innan de vunnit finalen på Wembley.

Utgångspunkten spelar säkert viss roll. För ett år sedan höll sig Wycombe med nöd och näppe kvar i League Two och The Football League och undvek nedflyttning med målskillnad. Southend förlorade i playoff förra säsongen och missade automatisk uppflyttning i sista omgången den här säsongen.

Gareth Ainsworths psykologi inför matchen går ut på att Wycombe i själva verket har allt att vinna och inget att förlora. Phil Browns psykologi kan lättast beskrivas som att framställa allt annat än en vinst som ett helt oacceptabelt scenario. Båda sätten kan fungera.

Ainsworth är en klubbikon i Wycombe. Han kom till klubben som spelare 2010 och spelade över 100 matcher för klubben och utsågs tidigt till lagkapten. I slutet av 2012 avslutande han sin spelarkarriär och tog över som manager sedan Gary Waddock fått sparken. Tillsammans med Andrew Howard, Wycombes styrelseordförande, har han påbörjat ett långsiktigt arbete att få klubben på fast mark igen.

Wycombe med Ainsworth som manager spelar ett spel som passade Ainsworth också som spelare, ett rätt grundläggande 4-4-2 med snabba yttrar som håller linjen och som matar framför allt målfarlige Paul Hayes med inlägg och passningar. Ett lågt liggande centralt mittfält ger ytterbackarna möjlighet att följa med framåt.

Det är en offensiv taktik som visat sig framgångsrik. Wycombe har varit ett av de mest målfarliga lagen i League Two under säsongen och en anledning till det är att det är många i laget som bidrar med mål. Sex av lagets spelare har gjort mer än fem mål under säsongen. Paul Hayes med sina tolv mål under säsongen har varit en viktig spelare, men även den unge mittfältaren Fred Onyedinma som gjort åtta mål under säsongen, har visat sig mycket betydelsefull.

Phil Brown har inte samma koppling till Southend som Ainsworth har till Wycombe, men är å andra sidan den ende managern i League Two med rutin från Premier League, och han har även erfarenhet av ett framgångsrikt playoff-spel.

Southend har normalt sett spelat en klassisk 4-4-2-uppställning under säsongen även om Phil Brown har visat sig kapabel att experimentera också med andra uppställningar. Southend har dock en mer defensiv balans i sitt lag och är bland de lag som släppt in lägst antal mål, samtidigt som de också har gjort minst mål av samtliga lag som gick till playoff eller blev uppflyttade.

Det var framför allt sedan Phil Brown värvat tillbaka mittbacken Adam Barrett till Southend i slutet av januari, för dennes andra period i klubben, som laget blev riktigt täta defensivt. Mot slutet av säsongen höll Southend nollan i sju raka matcher vilket propellerade dem uppåt i tabellen. Sviten bröts i sista omgången, en match de förlorade och därmed gick miste om automatisk uppflyttning.

Där Wycombe baserar sitt spel mer på fart så är bollinnehav mer Southends melodi. Phil Brown har komponerat ett bollsäkert mittfält centrerat runt unga och lovande mittfältare som Jack Payne och David Worrall. Längst fram härjar dock den tunga centertanken Barry Corr, som med sina 14 mål är lagets främste målskytt.

Både Wycombe och Southend lät Bury sno den tredje uppflyttningsplatsen framför näsan på dem. Wycombe genom att bara vinna tre av sina sex sista matcher, Southend genom att förlora sin sista match. Det skulle tala för att både Wycombe och Southend kommer spela rätt avvaktande i finalen, vilket är en matchbild som borde passa Southend bäst.

Om inte Gareth Ainsworths psykologi visar sig fungera, och Wycombe förmår spela utan press och med tanken att de har allt att vinna. Då vinner det lag som har minst att förlora. Och följer med Burton, Shrewsbury och Bury upp i League One.