I en stor psykologisk undersökning svarar 11 procent av kvinnorna att de har framkallat kräkningar hos sig själva efter att ha ätit, 1 procent av männen har gjort det.
Detta i en undersökningsgrupp som består av 11 000 finländska kvinnor och män i åldern 18–49 år.
Monica Ålgars, forskare i psykologi, vill därför lyfta fram att ett ätstört beteende inte enbart förekommer hos tonårsflickor. Störningarna drabbar bredare än så.
– Jag ser också en klar koppling mellan kroppsmissnöje och ätstörningssymptom, säger Ålgars.

Personerna i undersökningen har svarat på frågor om sin strävan efter att vara smal och sin rädsla för att gå upp i vikt.
Till exempel svarar 27 procent av kvinnorna och 10 procent av männen att de har problem med för stor upptagenhet av tankar på mat och ätande.
Det är så många som i sina svar på något sätt uppvisat ett komplext förhållande till kroppen och ätandet, att Ålgars och hennes forskarkolleger tycker att man kan tala om missnöjet som normativt. Det ”normala” är alltså att vilja förändra sin kropp.
– Det är egentligen ett ganska sorgligt resultat, säger Ålgars.

Ålgars säger att man kan forska i ätstörningsfrågor på flera olika plan. Man kan se problematiken intrapsykologiskt, mellanmänskligt, samhälleligt, kulturellt.
Därför är det också för enkelt att skylla alla ätstörningar på till exempel vår samtids komplexfyllda förhållande till mat: vi vältrar oss i matlagningsprogram och hälsotrender, kämpar mot folksjukdomen övervikt samtidigt som ätstört beteende som hotar välmåendet tycks bli allt vanligare.
– Det är inte lätt för någon i dag att äta när den är hungrig och sluta äta när man är mätt, säger Ålgars.
Hon frågar sig också – självkritiskt – om inte allt fokus på det problematiska med maten, i själva verket eldar under komplexen.

Ålgars har i sin forskning granskat också den sexuella kroppsbilden – till exempel vilken uppfattning män har om sin penis, kvinnor om sina bröst.
Också här är missnöjet utbrett. Och den som är missnöjd med de sexuellt laddade kroppsdelarna har också ofta svårare att njuta sexuellt.
I en fördjupad studie har hon intervjuat 20 transpersoner om kroppsbild och könsidentitet.
– De intervjuerna gav ett hoppfullt resultat: könskorrigeringar hade klart förbättrat tillfredsställelsen med den egna kroppen och den egna identiteten.

Trots att Ålgars i flera års tid har vridit och vänt på problematiken kring ätstörningar har hon inte tröttnat. Hon vill fortsätta bearbeta frågan.
I maj och juni ska hon vistas på ett ätstörningscenter i USA där man både vårdar patienter och forskar.
– En viktig uppgift i framtiden är att föra forskningsresultat och den kliniska vården närmare varandra.

Monica Ålgars är inte enbart psykolog och forskare. I Svenskfinland är hon känd som en rättfram, och ofta självutlämnande skribent och debattör.
– Det är ett slags roll som jag alltid sökt mig till, det är viktigt att delta i samhällsdebatten.
Hon överöser inte sina läsare med akademiska forskningsresultat, men de samlade erfarenheterna syns i hennes texter.
– Jag kan bidra med mina egna perspektiv för att söka nya sätt att förstå världen.