Motion har en konstaterad effekt på depression. Det kom svenska forskare fram till i en metastudie för två år sen.
- Effekten av motion är lika stark som effekten av psykoterapi och den är betydligt starkare än antidepressiv medicinering, som i fråga om mild och medelsvår depression egentligen har väldigt liten effekt, säger Torbjörn Josefsson, lektor i psykologi vid Högskolan i Halmstad och en av de forskare som genomförde metastudien.
En metastudie är alltså en genomgång av tidigare utförda studier och i det här fallet handlade det om tretton undersökningar i anknytning till hur motion inverkar på personer med diagnosticerad depression.
Kan man alltså bota depression med motion?
- Människor som är deprimerade och fått gå en motionsintervention, de har reducerat sin depression efter det. Motion eller träning har en effekt på depressiva symptom. Exakt hur stor är svårt att säga, likaså huruvida man kan bli helt fri från sin depression med motion.
Vad händer då i kroppen, varför fungerar motion?
- Det finns en massa föreslagna orsaksmekanismer. De flesta är biologiska, neurologiska eller fysiologiska. Det finns en massa saker som händer i kroppen och i hjärnan när vi motionerar.
- Det finns t.ex. ett hjärnprotein som heter BDNF och deprimerade personer har ofta låga nivåer av det. Proteinet har som uppgift att skydda överlevnaden av neuroner och stimulera utvecklingen av nya. Fysisk aktivitet ökar halten av BDNF. Det här är bara ett exempel på något som är kopplat både till motion och depression. Serotonin och dopamin är andra exempel.
Den fysiska självkänslan stärks av motion
- När det gäller psykologiska mekanismer så har den fysiska självkänslan en betydelse. Om deprimerade börjar träna så brukar deras fysiska självkänsla höjas. De blir mer nöjda med sin kropp och kroppen fungerar bättre. Den fysiska självkänslan i sin tur påverkar den s.k. globala självkänslan, helhetssjälvkänslan. Så självkänslan överlag kan vara en mekanism när det gäller att förklara motionens effekt på en depression.
Hur starkt är då sambandet, hur mycket kan vi tro på det här?
- Studierna vi gick igenom har haft olika typer av motionsprogram, varit olika i intensitet och varierat i längd. Så det är svårt att säga exakt hur stark effekten är, men vi ser att det finns åtminstone en måttlig effekt.
- Men effekten av kognitiv beteendeterapi på depression har ungefär lika stor effektstorlek som den som vi har sett av motion. Så psykoterapi och motion har ungefär lika stor effekt.
Om vi då tar in mediciner i det här, hur stor effekt har de i jämförelse med motion?
Josefsson hänvisar till nyligen gjorda studier.
- Antidepressiv medicinering har ingen effekt på mild och måttlig depression. Det är vid svåra och mycket svåra depressioner man börjar se effekten.
Får personer med mild eller måttlig depression alltså mer nytta av motion än av antidepressiv medicin?
- Om man tittar på en population av deprimerade personer med framför allt mild och måttligt depression så har inte antidepressiv medicinering en effekt men motion har det.
Hur kunde man utnyttja de här resultaten?
- Det har konstaterats tidigare att det inte finns så stor anledning att skriva ut antidepressiv medicinering till personer med mild eller måttlig depression, åtminstone inte om man inte testat andra metoder innan.
- Så jag tycker vårdcentraler borde vara mer intresserade av att samarbeta med oss forskare och utveckla motionsinterventioner som är specialdesignade just för deprimerade. Det kan vara olika typer av kombinationsbehandlingar med t.ex. motion och motivationsstöd.
- Det finns studier gjorda i Storbritannien där man jämfört vanlig motionsintervention versus motion plus motivationsstöd för deprimerade kvinnor där det framkommit att kombinationspaketet har större effekt än bara vanlig motion. Så det finns ju kunskap i forskarsamhället kring de här frågorna och det skulle vara intressant att utveckla specialdesignade interventioner för deprimerade personer. Jag tänker mig att i framtiden kan man erbjuda deprimerade personer gruppträning ett par gånger per termin. Kanske som enda behandling eller som en del i behandlingen av depression. Det skulle jag vilja se mer av.
Så att när en deprimerad person söker sig till hälsocentralen så istället för att skriva ut piller så skriver läkaren i framtiden remiss till en motionsgrupp med psykologiskt stöd?
- Ja så tänker jag mig.
Om man då kan reducera en depression med hjälp av motion, kan man då också förebygga en på samma sätt?
- Det händer som sagt väldigt mycket i kroppen då vi motionerar som är relaterat till huruvida vi upplever oss vara deprimerade eller ej. Vår tanke är att motionen kunde ses som en byggnadsställning eller en hjälpställning för deprimerade. Den kommer inte att lösa allt för allihopa, men t.ex. för en person som tidigare varit deprimerad och som haft återfall så kan motionen bli ett hjälpmedel, ett sätt att själv kunna hantera situationen.
- Motionen reducerar graden av depression och t.ex. för en individ som känner att den börjar vara på väg ner i en depression kan motionen bli ett hjälpmedel för att ta sig igenom den. Och gör personen det så är det något som ger större empowerment, personen känner att den kan hantera svårigheterna. Det gör att självkänslan kan påverkas i positiv riktning.
Metastudien blev klar 2013. En uppföljningsstudie gjordes 2015 då man tittade närmare på forskning kring vad som händer i kroppen under motionen. Exakt hur mycket man ska träna kan forskarna inte säga eftersom studierna resultatet bygger på hade så olika upplägg för motionen. Men de kunde dra slutsatsen att blandad träning verkar fungera bäst för deprimerade. Könsskillnader kunde inte urskiljas, en majoritet av deltagarna i de olika studierna var kvinnor. Större delen av de som diagnosticeras med depression är likaså kvinnor.
Kvanthopp
Open all references in tabs: [1 - 3]