Lärarens uppgift att diskutera källkritik

De sociala medierna och sökmotorn Google får en allt större betydelse också i skolan och undervisningen, säger både biträdande rektorn Helena Byfält och ämnesläraren i religion och psykologi Helena Salenius. Lärarens uppgift handlar om att bygga helheter och diskutera källkritik i den uppsjö av information som nätet sköljer över dagens elever.

Inför ett seminarium som Nordens välfärdscenter ordnar i Helsingfors om vetenskap och rusmedelsfrågor i dag frågade vi några lärare om hur de arbetar för att föra fram pålitliga vetenskapliga källor i undervisningen - särskilt gällande hälsofrågor.

- Det är knepigt just inom hälsokunskap, säger Helena Byfält. Det finns tre kurser i gymnasiet, en av dem är obligatorisk. Kursen handlar om folksjukdomar och hur man ska söka tillförlitlig kunskap. Byfält säger att området är brett, det finns så mycket information.

- I gymnasiet borde man lära sig hitta tillförlitlig fakta och hantera den också, säger hon.

Helena Salenius och Helena Byfält

Helena Salenius och Helena Byfält.
Helena Salenius och Helena Byfält
Bild: Yle/Anna Savonius

Helena Salenius undervisar i psykologi och religion och uppfattar att helheter hör till det viktigaste i hennes arbete i gymnasiet.

- Sökmotorn Google är är en maktfaktor i dag att den kommer med mycket snuttinformation. Helheterna hjälper eleverna att bedöma uppgifter och fakta. Dem behöver eleverna hjälp med, säger hon.

Finns det undersökningar som påvisar det motsattta?

Salenius betonar att det inom ämnesområdet psykologi utges många undersökningar.

- Vi pratar mycket med eleverna om vad som kan ha påverkat dem och vad det finns för andra undersökningar som visar något annat, säger hon.

Det är också viktigt att belysa vilka kriterier som gäller för ett bra experiment eller ett bra test, säger hon vidare.

Pärmen på Statistisk årsbok 2014

Kan årsboken hävda sig i dag?
Pärmen på Statistisk årsbok 2014
Bild: Yle/Anna Savonius

Två böcker ligger framme då intervjun görs, den ena i hälsokunskap, den andra är statistisk årsbok för i fjol. Båda lärarna betonar att det är viktigt att lotsa eleverna fram till de vederhäftiga källorna i djungeln på nätet.

- Har vi inte hunnit undervisa om vad som är vetenskaplig metod och vad är tillförlitligt - vilka kriterier som gäller så tror eleverna mera på en kompis eller vad någon har skrivit på sociala medier än till exempel på vad Institutet för hälsa och välfärd THL uppger i en rapport. Här har nog sant och falskt ändrat, säger Helena Byfält.

Elever pluggar i kafeet.

Elever pluggar i Tölö specialiseringsgymnasium
Elever pluggar i kafeet.
Bild: Yle/Anna Savonius

Inför dagens drogseminarium talade Yle Nyheter med några elever vid Tölö specialiseringsgymnasium.

- Jag tror inte på kannabisentusiasterna, säger en gymnasieflicka, som sade att hon inte funderar så mycket över fakta kring droger eftersom det inte känns relevant.

- Mycket av den info som rör sig kring kannabis är urbana legender, säger den gymnasiekille vi intervjuar. Det finns så mycket olika uppgifter att det är svårt att veta vad som stämmer.

Båda säger att de litar på den information som ges kring droger i skolan men att eleverna nog ifrågasätter den också.

Ons 14.1.2015 kl. 18:10

"Jag tror inte på kannabisentusiasterna"

Spela upp klipp på Arenan: "Jag tror inte på kannabisentusiasterna"

Läs också:
"Enskilda fall ska inte överskugga åratal av forskning"

Open all references in tabs: [1 - 6]

Leave a Reply