Typiska symptom hos barn som far illa av föräldrarnas gräl är huvudvärk, magont, sömnlöshet, rastlöshet och problem med vännerna.

– Ett barn måste få förbli ett barn. Barnets situation blir bättre när interaktionen i familjen blir konstruktiv, säger Sirpa Salo, forskare vid Jyväskylä universitet.

Men forskningen visar också att en del barn kan lida av grälen ännu långt efteråt. I värsta fall kan grälen leda till självdestruktiva tankar.

– Ju längre och värre föräldrarna grälar, desto längre tar det för barnet att återhämta sig.

Aktiva lider mest

Barn reagerar på olika sätt när deras föräldrar grälar. Tillbakadragna och passiva barn lider inte lika mycket av föräldrarnas gräl som barn som tar en mer aktiv roll i familjen.

Vissa barn tar en aktiv roll i ett gräl för att få en förälders godkännande eller uppmärksamhet. Att ställa sig på ena förälderns sida är ett lätt sätt för ett barn att bli aktivt.

– Föräldrarna berömmer och uppmuntrar barnet när det hjälper dem. Enligt forskningen har många föräldrar svårt att se hur barnet tar skada av sin aktiva roll, säger Salo.

Lyckat gräl stärker

När föräldrarna har ett lyckat gräl blir barnen också starkare. Genom att tala ut om sina känslor och behov samt ge rum för den andra får barnen framgångsrika modeller för konfliktsituationer.

– Mamma eller pappa får beklaga sig högt om ingen fyller diskmaskinen. Den andra kan säga att han förstår hennes beklagan, säger Salo.

Enligt henne är det viktigaste att lösa konflikterna på ett lyckat sätt. Vanligtvis tar man modell av sin egen barndom. Genom att identifiera de här modellerna kan man också försöka råda bot på dem.

– Känslor är tillåtna när de är konstruktiva och leder till lösningar.

Totalt deltog över 200 barn i Salos forskning.