Idrott är psykologi, psykologi är idrott. Mötet mellan DIF – Malmö FF var idrottspsykologi av högsta stil. En kamp som Djurgården genom ett järnpsyke tog hela vägen till Kamala Vesta.

Fast solen lyste starkt på Stadion, var det ändå orkanen av busvislingar som lös med sin närvaro. Varje Albornoz-touch följdes upp av burop och nidramsor, vilket påminde alla inblandade om rättegången som den unga ytterbacken gått igenom senaste tiden. Läktarhumor tyckte många, jobbigt och opassande var en annan åsikt som bland annat domarna lade fram i halvtid. Den stora frågan var ändå hur den utsatte skulle hantera situationen? Svaret: När orkanen blåste som mest, gick fötterna som snabbast. Med ett flertalet tvåfotare och en konstant följdsamhet i defensiven var Miiko Albornoz en av de bästa spelarna på planen. Ett psyke utan desslike, och en förhandsvisning för den psykologilektionen publiken fick se i matchen där Djurgården vände upp och ner på Allsvenskan.

För denna söndag var ingenting som vanligt. Jumbon mötte de ljusblå som inte åkt på en förlust hittills i Allsvenskan 2013, och det kändes som mycket skulle till för att den skulle komma just mot Djurgården. En ex-djurgårdare har gjort årets mål på Friends Arena, en ex-AIK:are svarade upp med en ytterligare het kandidat på Stockholms Stadion. I och med Magnus Erikssons konstspark såg läget otroligt mörkt ut för Djurgården. Noll allsvenska segrar under 2013 och enbart tre gjorda mål gav hemmalaget en uppförsbacke som inte skall kunna bestigas. Orkanen från Sofialäktaren hade tappat i kraft, och läget blev inte ljusare i den 72:a minuten då Daniel Amartey drog på sig ett rött kort efter en armbåge i ansiktet på Simon Thern. Men detta var kvällen då fötterna trummade som bäst, när vinden blåste som mest.

Efter utvisningen var det en helt ny match vi fick se på Stockholms Stadion. Med en man mindre var det som att Stockholmslaget knöt näven och bestämde sig för att – nu jävlar kör vi! Under tumultet efter utvisningen brydde sig inte ens Vytautas Andriuskevicius om att försöka påverka domaren. Han sprang istället ut till bortre långsidan, drack lite vatten och försökte sedan att manna på publiken att här ska de banne mig finnas lite energi till att plocka fram. De insomnade domarkritikerna vaknade till. Buropen och nidramsorna byttes ut mot stötteramsor som bara någon minut senare fick utdelning genom Luis Solignacs kvittering. Stadion var i extas. En känsla som laget och alla runt omkring knappt kunnat drömma om när man varit nere i det mörkaste djupet. Ingenting kunde stoppa Djurgårdens framfart. Det psykologiska momentum som Malmö haft under hela matchen i och med sitt tidiga ledningsmål, hade nu gått över till hemmalaget som ångade på mot ett ledningsmål. Med två minuter kvar kom också målet som fixade hem Djurgårdens första seger 2013. En seger som ger ro och lite tid att andas innan det är dags för nästa måstematch. På presskonferensen efteråt poängterade Djurgårdens tränare Martin Sundgren vikten av att fått en hel veckas träning innan de var dags för match. Nu kommer man även kunna träna med ett leende på läpparna. Karnevalsstämningen och TV-puckshögen efteråt visade hur efterlängtad den var för supportrarna. De tre poängen i tabellen visar hur efterlängtad den var för klubben.

Kamala Vesta lever kvar på Stockholms Stadion. De krävdes bara ett otroligt psyke för att komma dit.