Den nyutkomna boken Tandvårdspsykologi beskriver hur nya psykologiska metoder kan gynna tandvårdspersonal och deras patienter. Som DN rapporterade nyligen (23/10) planerar tandvården att integrera  metoder såsom kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal i sin verksamhet. Tandvårdspsykologi beskriver dessa metoder  och hur de kan stödja tandvårdspersonal och deras patienter med tandvårdsrädsla, käksmärta, tandlösning och/eller karies betingad av bristfällig tandhygien. I boken kan man t.ex. läsa om Kalle. "Kalle 30 år hade svåra kväljningsproblem. Dessa problem skapade stort bekymmer för honom i samband med tandvård. Han undvek tandvård inte p.g.a. rädsla utan p.g.a. kväljningar som kändes extremt obehagliga. De flesta moment i tandvården drabbades men värst kändes det med röntgenbilder i munnen. Även tandborsten framkallade kväljningar varför kvalitén i tandborstningen blev lidande. Under den KBT-behandling Kalle blev erbjuden hade han mest nytta av mindfulnessövningar som han tillämpande bl.a. i samband med tandborstning och besök hos tandläkare. Kalle kunde göra sig av med kväljningsproblemen helt. Han uppgav att mindfulness hjälpte honom upptäcka sin mun och inse att den inte är så oöverblickbar som han hade föreställt sig. Han hade inte upptäckt den avgränsning som finns mellan munnen och halsen. När tandläkaren eller han själv förde in något munnen var han rädd att instrumenten skulle försvinna ner i halsen. Mindfulnessövningar framkallade en känsla av överblickbarhet och kontroll som motverkade den ovisshet och oro som var kopplade till munnen. På detta sätt kunde Kalle bli av med sina kväljningsproblem, borsta tänderna, besöka tandläkare regelbundet och få en bättre tandhälsa."

Tandvårdspsykologi behandlar dessutom angelägna frågor om hur tandvårdspersonalen kan stärka sin kulturella kompetens, minska ojämlikheter i tandhälsa  och vara bättre rustade att möta människor från olika delar av världen. I boken kan man bl. a. läsa om José. "För José innebar tandvårdssituationen ett obegripligt inre och yttre kaos. Den ångest och smärta som han upplevde i tandvården kändes helt oförutsägbar och drabbade honom som en blixt från klar himmel. Han associerade tandvården med tortyrupplevelser han hade varit utsatt för i Latinamerika. Tandvården framkallade en känsla av hjälplöshet och dränerade honom på hans beteendemässiga, kognitiva och emotionella resurser. Värst av allt var att han upplevde tandvården som meningslös och som onödigt lidande, vilket gjorde att han inte kände något engagemang och motiv för att hantera sina svårigheter. Med hjälp av KBT blev den inre oordning som uppstod hos honom begriplig. Han öppnade sig för information från tandvårdspersonalen som ökade Josés förståelse för tandvård och de olika insatser som ingår. Motiverande samtal hjälpte honom att reflektera över sin tandstatus. José kom att tänka  på sin pappas mun och hur jobbigt det var för honom när han förlorade sina tänder tidigt i livet. José hade haft en kulturellbetingad föreställning om att oavsett vad man gör kommer man att förlora de flesta av sina tänder när man passerat 40. Nu förstår han att många äldre kan behålla sina tänder om man sköter dem, och han bestämmer sig för att satsa på sin tandhälsa(åtagande, commitment). Tandvården blir därför begriplig, hanterbar och meningsfull för honom, vilket innebär regelbundna tandvårdsbesök och bättre munhygienvanor"

Tandvårdspsykologi har fått mycket goda omdömen bl a i Tandläkartidningen där boken recenseras av Eva Jacobsson (nr. 10, 2012). Jacobson skriver att boken är "mycket angelägen och lättläst" samt ger ”en efterlängtad uppdatering och sammanfattning av moderna psykologiska begrepp och hur de kan tillämpas i tandvårdssituationen". Hon vill "varmt rekommendera boken till alla inom tandvården som vill förbättra sin förståelse och sitt bemötande av patienter."

Tillämpningar av nya psykologiska metoder, s.k beteendemedicinska preventions och behandlingsmetoder i tandvården är ett ämne som avhandlas under det pågående riksstämman i odontologi i Göteborg.