Så många som 15 procent av befolkningen kan lida av social fobi, enligt en studie gjord av Tomas Furmarks grupp vid Uppsala universitet. Gruppen har forskat på behandlingsmetoder vid social fobi i drygt tio år. Man har omväxlande tittat på effekten av olika läkemedel, framför allt selektiva serotonin-återupptagshämmare, SSRI, och effekten av kognitiv beteendeterapi, KBT. I den pågående studien jämförs SSRI-preparatet Cipralex kombinerat med en form av internetbaserad KBT, med samma KBT och placebo.
– Vi tittar på hjärnaktiviteten före och efter behandlingen. Man vet att SSRI-preparat har en balanserande effekt på serotoninet i hjärnan och SBU (den statliga myndighet som utvärderar hälso- och sjukvårdens metoder, reds anm) rekommenderar både KBT och SSRI för behandling av social fobi. Men effekten av kombinationsbehandling vet man mindre om, säger Tomas Furmark.
Personer med social fobi är rädda för att hamna i uppmärksamhetens centrum och att bli bedömda. Många är ängsliga i sociala situationer, som när de ska mingla på en fest eller ta en kaffe i fikarummet.
– Man brukar dra gränsen för diagnos när personen lider signifikant av sin ångest. Att vara nervös inför att ställa sig framför en grupp går tillbaka till en rädsla för att bli utstött från gruppen, förklarar Jonas Engman och Andreas Frick, doktorander i gruppen.
– För att rädslan ska kallas fobi ska den vara handikappande och störa det vardagliga livet. Det är inte ovanligt att studenter hoppar av utbildningen eller  på grund av fobin avstår från att söka en utbildning som de skulle vilja gå, fortsätter Tomas Furmark.

Det finns grader av social fobi, från personer som har svårt att tala inför grupp till personer som har svårt att lämna bostaden. Gemensamt är en rädsla att bli granskad och bedömd. Genom studien hoppas man komma ett steg närmare en bättre behandling. 
– De flesta kan träna bort sina problem – olika personer kommer olika långt – men alla kan definitivt få lindrad ångest genom behandling. Vid KBT är ju tanken att man ska trötta ut rädslan, säger Tomas Furmark.
Påslag i det autonoma nervsystemet ger förhöjd puls, snabbare andhämtning, svettningar och andra kroppsliga symptom hos personer med social fobi. Många tror att symptomen blir värre om de stannar i situationen, men det som händer är att de avtar – även om det tar olika lång tid för olika personer.
– Det räcker dock inte att trötta ut ångesten i en kvart – för att bli bättre krävs upprepad exponering för det man är rädd för, vilket är vad KBT bygger på, säger Tomas Furmark.
– När man ser att inget katastrofalt händer avtar rädslan och därmed de kroppsliga symtomen, säger Jonas Engman.
Vad gäller den internetbaserade formen av KBT har tidigare studier visat att den är lika verksam som att sitta mittemot en terapeut på en mottagning, berättar Tomas Furmark. SSRI-preparat har visat sig mer effektiva än andra läkemedel i tidigare studier på institutionen, varför man valt att inrikta sig mot dessa.
– Det finns en inte obetydlig genetisk komponent i social fobi – man har i tvillingstudier kunnat visa att 30–50 procent beror på gener. Vi tittar på gener som påverkar signalsystem i hjärnan och möjliga genförändringar i dessa områden för att se om de kan förutsäga om en person kommer att utveckla social fobi och om personen kan tillägna sig behandling, säger Tomas Furmark.

I studien använder man sig av positronemissions-tomografi, PET, och magnetkamera, MRI, för att avbilda hjärnan och se eventuella förändringar i de neurologiska nätverken. Personen vars hjärnaktivitet ska avbildas får ligga i scannern och förbereda ett enklare föredrag för publik. I MRI:n tittar man på hjärnaktiviteten hos samma person, som får titta på olika ansiktsbilder, vissa rädda, andra neutrala. Det område man fokuserar på är amygdala, hjärnans centrum för rädsla.  
– SSRI-preparat dämpar reaktiviteten i amygdala, vilket även KBT har visats göra. Ingen har tittat på effekten av internetbaserad KBT i kombination med SSRI med hjälp av en PET-scanner, så det ska bli intressant att se vad vi kommer fram till, säger Tomas Furmark.

Tomas Furmarks grupp söker fortfarande deltagare till den andra delen av studien, som drar igång i januari. Anmälan görs på: www.sofie10.se.