Konsumenterna har under de senaste månaderna börjat hålla hårdare i plånboken. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för detaljhandeln minskade tre enheter i oktober.

Indikatorn mäter konsumenternas syn på det ekonomiska läget i landet. I och med tappet i oktober har den fallit hela 34 enheter under 2011.

Patric Andersson säger att konsumenternas beteende kan vara överdrivet.

”Det finns ett känt beteende som kallas band wagon-effekten. Det innebär att man känner sig tvungen att följa med i ett beteende, fast man egentligen inte tror att det är rätt", säger han.

Indikatorerna för de olika branscherna inom detaljhandeln ligger alla under det historiska genomsnittet, men läget är klart sämst för specialiserad butikshandel. Ett exempel är sminkföretaget Oriflame som under gårdagen rasade på börsen efter en sämre rapport än marknaden hade väntat sig.

Även Kapp-Ahl har rasat på börsen. Klädkedjan räknar med att ha tappat 13 procent av sin försäljning under september och oktober. Betydligt bättre är läget för HM. Men klädjättens försäljning har ändå sjunkit med 7 procent i jämförbara butiker.

"Forskning har visat att konsumenterna köper mindre av premiumprodukter och mer av billiga produkter, om de tror att konjunkturen ska gå neråt", säger Patric Andersson.

En av förgrundsgestalterna inom ekonomisk psykologi är den amerikanske psykologen George Katona som visade vilken betydelse konsumenternas förväntningar har för såväl den egna konsumtionen som för ett lands ekonomi.

Han utvecklade de teorier som Konjunkturinstitutets konfidensindikator för hushållen bygger på.

”Tidigare trodde man inte att förväntningar spelade så stor roll. Men förväntningar är A och O - oavsett om det gäller nationalekonomi eller odds i en fotbollsmatch”, säger Patric Andersson.

Forskarna har också funnit att ekonomiska analytiker ofta tror för starkt på sina egna teorier. Han berättar om en analytiker som blev framgångsrik enbart genom att fråga vad som talade emot de vinstprognoser han skulle bedöma.

”Det finns en allmänmänsklig förmåga att överskatta sin förmåga att göra prognoser. Det är också väldigt lätt att leta upp information som stödjer det man redan tror, men svårare att hitta det som säger emot ens teori. Om någon säger att den är 100 procent säker på ett visst utfall, ska man tolka det som att personen är 70 procent säker.”