Det är halloweentid - vi skräms och blir rädda. Anna Bjärtå, doktorand i psykologi förklarar varför vi vill bli rädda. Psykolog Bengt Grandelius berättar hur vi bäst hanterar barns rädsla.
Psykolog Bengt Grandelius jobbar terapeutiskt med både barn och ungdomar.
Han berättar att barn behöver få bearbeta sin rädsla och hämta trygghet hos vuxna för att utvecklas.
- Rädslan är en sund idikator på att vi går fram med för stora stövlar i världen. Då kan man behöva gå tillbaka till mamman och pappans famn och få trygghet.
När är det för mycket rädsla - när ska man söka hjälp?
-När man inte kan hjälpa barnet genom att låta dem berätta om sin känsla och rädsla, menar Bengt.
Man ska inte minimera eller undervärdera barns känsla genom att säga att det inte är farligt. Det är viktigt att de får berätta om sina rädslor och bekräftelse på att man förstår att de kan känna så. Sen kan man förklara om det inte är farligt. Det är ofta föräldrarnas rädsla som barnen känner av.
I ett forkningsprojekt på Mittuniversitetet laborerar Anna Bjärtå med rädsla. Där utsätts människor med spindelfobi för kontakt med spindlar för att rädslan ska kunna studeras.
- Det finns forksning som vissa är mer benägna för att utsättas för sånt här, förklarar Anna.
Hon berättar om sensationsökare som visats ha mer av en vissa kemiska substanser i kroppen - vilket kan vara en förklaring till människors olika önskan att vilja bli skrämd.