Affektmedvetenhet är ett etablerat begrepp i psykologin för hur medvetna vi människor är om grundläggande känslor hos oss själva, som glädje, sorg, ilska, skam och rädsla. Börje Lech, psykoterapeut och nybliven doktor i psykologi, har utvidgat instrumentet för att mäta affektmedvetenhet (ett omfattande frågebatteri) till att gälla även andras känslor.

Affektmedvetenhet påverkar hur vi mår och hur vi kan relatera till andra. Vuxna som kan knyta an till andra i trygga relationer är också medvetna om andras känslor, såväl som sina egna. Framförallt tycks medvetenhet om skuld, skam och andras ilska, vara viktig i nära relationer, berättar Börje Lech.

I en första studie av tre grupper med olika psykologiska eller psykosomatiska problem fann han att affektmedvetenhet var betydligt lägre hos alla tre jämfört med en grupp utan sådana problem. Det gällde personer med ätstörningar, med stressrelaterade sjukdomar och mammor som inte lyckas knyta an till sina barn.

Börje Lech gick vidare med en fördjupad studie av personer med olika symtom på ätstörningar. Han kunde se att de alla har en lägre affektmedvetenhet oberoende av symtom, jämfört med en demografiskt likvärdig kontrollgrupp. Det spelar alltså ingen roll om de är bulimiker eller anorektiker eller har andra former av ätstörningar.

- En lägre affektmedvetenhet tycks medföra en ökad sårbarhet, säger Börje Lech som själv arbetar i ätstörningsteamet på BUP vid Universitetssjukhuset. Att vara medveten om känslor, både egna och andras, betyder inte att man är mer känslig, utan snarare att man har bättre chans att hantera dem.

Han visar också att en hög affektmedvetenhet är viktig i en terapeutisk relation. Patientens affektmedvetenhet har betydelse för om patienten känner varma och positiva känslor för terapeuten.  Negativa känslor för terapeuten är förknippat med hur man kommer överens kring mål och metod i terapin.

Vad patienten känner för sin terapeut är i sin tur troligen viktigt för om terapin ska lyckas.
Sammantaget har affektmedvetenhet betydelse i såväl nära relationer som terapeutiska och för utvecklandet av psykologiska problem. Vad kan man då göra för att öka affektmedvetenheten? Börje Lech tror att utmaningen är psykologisk snarare än pedagogisk.
- Man kan inte på ett teoretiskt plan lära sig känna igen en känsla, det kräver att man också finns i känslan medan man reflekterar kring den. I allmänhet tror jag att en större öppenhet i att prata om känslor kan vara en väg. I psykoterapi tror jag att större fokus på känslor och reflekterande kring känslor kan vara framgångsrikt.

Börje Lech disputerade den 30 mars. Avhandlingen heter Consciousness about own and others´ affects. Länk till avhandlingen i fulltext.